Vart tar tiden vägen ...



Bilden är tagen genom tågfönstret när naturen utanför for forbi i en väldig fart, i det ögonblicket, i den stunden med musik i öronen fanns tid för eftertanke ... för en gångs skull tog jag vara på tiden

Dagens fråga "Vart tar tiden vägen?"

Denna frågan ställer jag mig i många sammanhang just nu.

I stora som i små, i viktiga och i mindre viktiga.

Våra killar har blivit stora, snart går båda två i skolan o dagis tiden är förbi. Vart tog dessa nio åren vägen ?

Sommaren är slut, hösten närmar sig med stormsteg. Vart tog juni, juni och augusti vägen ?

Gick upp i morse, nu är det dags att gå och lägga sig. Vart tog denna dagen vägen ?

Inte för att det inte hänt mycket de senaste nio åren massor har hänt, många utmaningar har vi tagit oss genom och massor av underbra minnen finns i våra hjärta, vi har gjort massor av skoj saker under sommaren och idag har vi hunnit vara hos tandläkaren med Måns, hunnit jobba, busa, mysa och ha det bra.

Men ibland önskar jag att tiden hade stannat upp en liten stund, bara för att få möjlighet att njuta lite extra av just detta ögonblicket.

Hinna mysa lite extra, hinna säga lite mer saker som jag aldrig tycker att jag hinner ...

Kanske inte så att det är tiden som ska stanna upp lite utan vi som ska göra det.

Lite hur man ser på det :-)

Att vara filosofisk är inte riktigt min grej men visst hade det var skönt om dygnet hade haft en timme eller två till ...

Nu ska jag stanna upp en stund, ta tag i handen på min älskade sambo, säga att jag älskar honom, ge honom en extra godnattpuss och bara njuta av att han finns hos mig.

Godnatt, glöm inte att njuta av nuet, i nästa ögonblick är det förbi !